Första dagen på praktiken.
Jag har varit mycket skeptisk till min praktikplats men jag har verkligen slagits av förvåning idag!
Imorse var jag i god tid framme i Ternes och utanför den lilla smyckes-butiken som jag ska spendera de närmsta två veckorna i. När klockan äntligen blev 10h30 så hade det fortfarande inte kommit någon och öppnat. För att inte se allt för dum ut så gick jag upp och ner längs gatan ett par gånger utan att någon kom och hämtade upp mig.
10h45 så fick jag syn på en tjej som jag tidigare hade träffat och som jobbar i butiken, hon hälsade och öppnade och berättade att min handledare, Madame Cresp, var sen men att hon kom. Tjejen, Karole, hann inte mycket längre än så förrän Madame Cresp kom cycklande. Hon hälsade glatt på mig och bad om ursäkt för att de var sena.
Direkt blev jag satt i arbete med en sopborste i handen. Det här var ju en höjdare tänkte jag. Den lilla smyckes-butiken är inte större än kanske 8kvm. På hyllorna står glasburkar med pärlor fint arangerade med tydliga ettiketter. Längs väggarna står det stora byrolådor fyllda med smyckes-verktyg så som lås och liknande och ovanpå dessa hänger färdiga smycken för hutlösa priser.
När jag hade borstat färdigt golvet fick jag en ny uppgift. Jag skulle med hjälp av två tänger öppna en liten silverring som sedan skulle kopplas på en nyckelring och sedan en till länk. Efter ca en halvtimme hade jag lyckats få ihop alla nyckelringarna men med mycket pill. Det är riktigt klurigt att handskas med tängerna och allting är så litet.
Därefter fortsatte jag med liknande uppgifter fram till lunch.
Det är skönt med 1,5 timmes lunch för då slipper jag stressa. Jag äter nämligen på svenska skolan och det gör även några andra elever som praktiserar i närheten så vi äter tillsammans. Fick höra lite om deras praktikplatser osv.
När jag kom tillbaka från lunchen berättade Madame Cresp för mig att jag skulle göra öronhänge. Hjälp tänkte jag. Hon plockade fram massa stenar och pärlor och visade hur man böjde öglor och hur man prissatte smyckena. Sedan gav hon mig fria händer att fantisera ihop öronhängena. Det var riktigt roligt och i affären finns det så mycket fina saker så inspiration är det ingen brist på. Madame Cresp är också mycket duktig, hon är vänlig och pratar lugnt och snällt med en. Ändå lyckas hon ge kritik och tillrättarvisar en, vilket jag tycker är bra, annars lär man ju sig ingenting. Hon flänger och har sig och ibland hinner jag inte göra färdigt en uppgift förrän hon har något nytt på gång.
Under dagen kom det in en del besökare. De flesta kom dit för att lämna in trasiga smycken eller få ett smycke specialgjort för ett nyinköpt klädes-plagg (t.ex ett par orangea chanelpumps eller en lila hérmésväska). Jag fick även hjälpa till och laga och tillverka smycken åt kunderna, det var lite pressigt men det gick hur bra som helst och Madame Cresp tyckte att jag var duktig.
Sista kvarten så frågar Madame mig om jag inte vill göra ett armband till skyltfönstret. Det var väll klart att jag ville det. Jag fick välja fritt bland pärlorna ännu en gång, så länge de var rosa och silvriga så var det okej. Mina favoriter med andra ord. En kvart senare så hade jag gjort ett otroligt fint armband (om jag får säga det själv), prislappen blev 60EUR och jag fick lägga det i skyltfönstret. Madame tyckte att jag var duktig och att det var fint, hon sa dock att det lite i det minsta laget men att man snart lär sig allt sådant.
Nu e det ju så att jag gärna vill ha det där rosa armbandet som ligger i skyltfönstret. Men så kan man ju inte göra!? Det är inte lätt när det är svårt som man brukar säga.
Voulez-vous....
Så här såg det förresten ut när vi sjöng i hettan på Svenska Institutet igårkväll. Bilderna har jag lånat av Agnes.
Alla kisade och såg mer eller mindre besvärade ut då vi hade solen strålande rakt in i ögonen och det var totalt omöjligt att urskilja någon i publiken (tur var kanske det).
Här håller jag i den "fina" midsommar-stången som vi sedan dansade kring för att visa de svenska (fåniga) traditionerna.
Abba-Medleyt med rörelser till. Det absolut mest uppskattade numret av alla. Tänk vad hela världen älskar ABBA!
En extra ledig dag till förfogande
Idag började min dag med tonfisk och knäckebröd till frukost. Därefter snörade jag på mig mina löpardojor och tog mig en runda i den stekande hettan, redan 25 grader klockan 10 på förmiddagen. Sedan tog jag en snabb dusch och hade lagt fram kläder och kunde snabbt ta mig ut och gå mot métron.
Mötte Beata och Lisa vid Chatelet och vi gick en liten runda längs Seine. Tanken var ju från början att vi skulle åka till Chinatown men tydligen så skulle man inte åka dit på Måndagar då allt är stängt, liksaså katakomberna som var nästa förslag och sedan kom jag med förslaget att vi skulle gå längs Seine, titta på konst, bläddra i antika böcker och titta på hundvalparna i djuraffärerna. Men allt var så klart stängt. De affärer som har öppet på Söndagar brukar nämligen ha stängt på Måndagar.
Så vi gick till Brioche Dorée och handlade lunch istället. Sedan bestämde vi oss för att åka till Montmartre. Vi hittade en buss som gick till Pigalle och sedan gick vi upp för trapporna och satte oss på trapporna vid Sacre Coeur och lyssnade på en cover-gatumusikant och tittade ut på den fantastiska utsikten. Sedan gick vi upp på det lilla torget och tittade på konst. Gick i småbutiker påvägen ner och sedan så tog vi en buss till. Jag hoppade av vid Charles De Gaulle Étoile (triumfbågen) och åkte hemmåt till min träning medan Beata och Lisa åkte vidare mot Trocadéro (eiffeltornet).
Vi passar verkligen på att leva ut Paris nu de sista dagarna. Jag kan fortfarande inte förstå att jag bor här, samtidigt som jag fortfarande inte kan förstå att jag inte kommer bo här länge till.
Lunch, Sallad med tsatsikisås och till efterrätt Fromage blanche (kasella) med Jordgubb och Banansylt.
Sedan köpte jag de största vindruvorna jag någonsin har sett.
I'm not a quitter
"When training goes great it’s like you’re in love. When you’re not training you think of training, when you’re training you think about the future training. You make up plans on what to work out, what exercises, how you’re going to do them, take them on. You run to the gym, happy go lucky, eager to just work it, get new awesome moments and then get back for seconds and thirds. Even the boring stuff and chores suddenly are not that bad, quite the opposite, you enjoy them cause you and your training are just on the same page. Everything else in your life gets less important, bills to pay, ah, that can wait to next week! Book keeping, oh, well, not the end of the world if you get a bit behind. You’re smiling and you’re shining like the sun cause you’re just in love with the weights and the training. It’s you and the training against the world."
9% tränar varje dag
56% tränar flera ggr/ vecka
10% tränar en gång /månad
19% tränar mindre än en gång /månad
5% tränar aldrig
Och med detta sagt så tänker jag gå och träna för andra gången idag. Lär bli ännu ett svettigt pass då vi har 30 grader idag!
sweet days
Jag och Sara kom inte ur sängen förrän halv ett idag. Vi klädde på oss och gick på marknaden här i Malakoff och köpte frukost. Sedan tog vi métron in till Le Marais mysiga kvarter, åt falafel, gick i second hand och pryl affärer, åt yoghurtglass, vilade fötterna i en park och sedan mötte vi Beata och Lisa och gick till Svenska institutet som ligger i området. Dags för ännu en körkonsert, denna gång inför alla värdfamiljer. Skolan hade nämligen anordnat en liten mingelfest i trädgården och bjöd på dricka och "svenska snittar". Vi sjöng och spelade och det var varmt, herregud så varmt det var! När allt var överstökat så gick jag och Sara längs Rue de Rivoli i kvällsolen och tog sedan bussen till Saint Lazare där vi skilldes åt och åkte hemmåt.
Det har varit en helt underbar helg. Jag vill inte åka här i från. Jag vill inte lämna alla mina vänner och jag vill verkligen hinna med så mycket som möjligt mina sista dagar här. De sista dagarna av 10 månader! Jag kan inte förstå det.
Därför passar det bra att min praktikplats har stängt på Måndagar och att jag alltså är ledig imorgon! Så även Beata och Lisa så vi ska åka till China Town och kolla in stället. Sedan tänker jag lägga mig i en park och sola och läsa lite svenska-arbete. Träning ska jag självklart också få in i schemat, två pass till och med.
Minuit à Paris
Dagen började som alla andra Lördagar med styrketräning och löpning. Fick fin kontakt åter igen i övningarna. Styrketräningen går fantastiskt bra nu för tiden och även löpningen. Sedan var jag hemma en timme och duschade och åt sen åkte jag och mötte upp Lisa på Centre Pompidou, ett gigantiskt bibliotek där man måste vara absolut tyst, inget internet eller något annat som kan förvilla bort tankarna (förutom alla snygga killar som man kan flirta lite med mellan bokhyllorna). Efter att ha köat in i 40 min och tagit oss igenom säkerhetskontrollerna slog vi oss ner och började skriva på våra labrapporter. Även om skolan är slut så har vi fått massa hemtentor som måste bli gjorda.
Efter ca 2h skrivande så bestämde vi oss för att dra. Vi mötte Beata och Sara i Saint Germain De Prés och köpte biobiljetter till "midnight in Paris". Sedan gick vi till Saint-Michel för att äta, på vägen hamnade vi på en hantverksmarknad och vi tittade lite i stånden medan vi småpratade med varandra.
Sedan åt vi fransk trerätters och hade det mysigt. Jag åt musslor, crépes complét och choklad mousse. Sedan halvsprang vi tillbaka till bion för att inte missa filmen.
Jag kommer gråta till den filmen i höst känner jag på mig. MEN, jag har mycket svårt för Owen Wilsson och störde mig på det dåliga skådespelandet i filmen. Synd. Sedan skildes vi åt. Eller Sara hängde med mig hem, vi bytade om och tittade på film och åt godis i min säng. Klockan blev plötsligt 3 på natten och jag somnade sött.
Två dussin russin i Grez sur loing
Fredag. Sista skoldagen i trean. Vi hade kemiprov och sedan kom lättjan. Jag och Sofie stuttsade ner från skolans trappor och gick ner och handlade en sandwich i skolcaféterian till lunch. Vi satt i solen på en trappa och åt och sedan gick vi till bussen. Det var nämligen dags för kören att åka ut söder om Paris till Grez-sur-loing där vi skulle sjunga vårkonsert på ett svenskt institut för kulturella ting (I Grez-sur-loing träffade bland annat Karl Larsson sin fru).
Vi var överlyckliga för att komma ut från stan ett par timmar och komma ut i naturen och i en mysig liten by utan invånare (kändes det som i alla fall). Efter att vi hade repeterat så fick vi upptäcka byn närmre och jag, Lisa, Sara och Sofie bestämde att vi skulle flytta hit när vi var pensionärer och ha rejv-fest och ta hand om våra Pelargonior (och katter, trotts att jag numera avskyr katter). Sedan fick vi härlig tapas-mat och sedan började det bli dags för att sjunga. Men när klockan var 19.00 så var det fortfarande bara främre raden som hade fyllts upp utav några tanter och vi stod nervöst och undrade vad vi hade gett oss in på. Men fransmän är alltid sena, ett faktum vi borde ha lärt oss vi det här laget och tillslut så var nästan alla stolar tagna och de stirrade spänt på oss.
Men allting gick kanonbra. Vi sjöng för fulla muggar och glädjen sprudlade ut i alla mina celler. Det var en sådan underbar känsla. Sedan var det dags att ta bussen tillbaka till Paris. I bussen fortsatte glädjeruset och när vi var framme på Pont de Neuilly så bestämde vi oss för att ta en sväng till Irish pub och ta ett glas (några fler glas än andra). Tillslut så kändes det som att det var dags att åka hemmåt till Malakoff igen efter en fantastisk dag.
var är motivationen?
Jag orkar inte träna ikväll. Jag är sömnig. Jag har träningsvärk i benen. Jag är allmänt oinspirerad.
Men det är bara och bita ihop och gå till träningen.
åhh, jag orkar inte. Inte idag.
I'm loose in the sky, jag är högt över molnen
Idag är himlen riktigt, riktigt blå! Det kommer bli en kanondag.
Jag har bara franska på Onsdagar och vi hade ju uppsattsskrivning, jag skämdes, eller jag skämms för att jag inte har läst boken jag skrev en recension på. Men jag lovar att jag ska när jag har mer tid till det.
När jag gick hem så funderade jag över livet. Att allting var så underbart nu. Att jag bara har två lektioner kvar denna vecka och sedan är det praktik och avslutningsvecka kvar bara. Att min lillasyster kommer snart. Att allt är soligt och fint och varmt. Mitt Malakoff kommer jag snart att lämna bakom mig, men det kommer ändå alltid tillhöra mig. Vemodigt till tusen.
Nu ska jag snart ut och springa intervaller (hurra!) tänker även ta en liten solstund i parken och sedan ska jag tillbaka till skolan ikväll och ha körsång.
Pusspuss på er i Sverige
sista skoltisdagen
Jag vägrade gå ur sängen när klockan ringde imorse. Jag fick inte mycket sömn, vet inte varför, jag kunde inte sova helt enkelt. Men när jag låg där och drog täcket över mig så kom jag till insikt, det var faktiskt sista gången som jag skulle behöva stiga upp 05.45 innan sommarlovet. Då kunde jag inte bara ge upp så jag masade mig ur sängen och satte igång radion och gjorde frukost. Duktig flicka.
Idag har vi disikerat en fisk. Det var så fruktansvärt äckligt men jag bet ihop och tänkte bort att det var en äcklig fisk som låg där. Lyckades till och med imponera på vår lärare. Efter 2,5 timme var vi tvugna att börja diska. Tiden gick läskigt fort.
Sen så gick jag och Lisa till Rue médéric, en promenad på 40 minuter i solskenet. Det var så härligt. När vi kom till svenska skolan så pratade vi lite med Micke i köket och åt sedan spaghetti och köttfärsås. Sedan gick vi upp och satte oss i solen och pluggade ett par timmar. Det var stekande hett. Sofie och Sara kom vid 13-tiden och anslöt till oss. Vi bestämde att vi skulle gå till Champs Elysées och kolla lite på H&M men också på den nyöppnade Abercombie and Fitch - affären. Det är en jättehajp här och dessutom så har vår klasskompis Nicoline blivit anställd där som en av deras modeller. Vi fick stå i kö i kanske 10 minuter utanför affären innan vi blev insläppta. Först möttes man av fyra råsnygga modeller som sa "Hey guys, whats up?" (Eftersom att dem säger det till alla som kommer in i affären, dag in och dag ut så var det inte så entausiastiskt). Butiken var i fyra olika plan, allting var mörkt och i olika rum avskilda med stora glasmontrar. De spelade skithög musik och modellerna som arbetar som butiksbiträden har i uppdrag att stå och dansa. Allting kände väldigt överdrivet och jag led med modellerna som förmodligen tyckt att allting var skitkul till en början men nu har butiken varit öppen i en vecka och dem har gjort det varje dag, dem såg ganska slitna och uttråkade ut.
Sedan gick vi till métron och tog den till Varenne och Svenska Ambassaden där det skulle delas ut lite olika diplom och hållas tacktal. Allting var väldigt flott och vi blev välkomnade i dörren och skrev på en gästlista, fick dricka och tilltugg (som några av oss slängde sig över). Sedan gick jag och Lisa till métron för att åka hem.
När jag kom hem var det bara att byta om och gå till träningen. Gick först till judon i hopp om att det skulle finnas någon att träna med men när jag kom dit så var det bara killar i hallen och jag vände i dörren och gick till gymmet istället. Tror jag kommer ha ont överallt imorgon efter detta passet.
Nu måste jag tyvärr slänga mig in i duschen och sedan ska jag sitta och googla resten av natten. Varför? Jo, vi ska skriva en recension på en bok imorgon på franskan. En bok som jag inte har läst mer än de 20 första sidorna i. Jag är så f*cked. Men förhoppningsvis så kommer det att fixa sig ändå.
T R Ö T T
Hej klockan är mycket och jag är inte alls bloggsugen. Därför blir det en dag i korthet idag.
Äggröra. Uppfatta att man försovit sig. Trång métro. Bråttom. Försenad med 3 minuter. Måste skriva upp sig på förseningslistan. Kan inte ladda upp min powerpoint när jag ska hålla redovisning. Svenska. Håller kemiredovisning på insatt extralektion. Tar bussen till médéric. Köttbullar och pasta. Hjälper Micke i köket. Möte. Franska. Utskällning för att alla var dåliga på nationella provet. Alla förutom jag typ (Ler). Slutar. Métro. Träning. 8 sparring byten. Varmt och svettigt. Hem. Duscha. Oscar går in i mitt badrum när jag duschar för att säga att det är mat. Pasta Carbonara. Duka av bordet. Datorn. Skapa facebook grupp. Skype med pappa.
Och nu ska jag lägga mig. Ännu en dag i mitt franska liv har passerat i ultrarapid. Morgondagen bjuder på fiskdesiktion, promenad med en bra vän, diplomutdelning på svenska ambassaden och träning.
Puss och godnatt på er.
Stäng av allt annat, tryck på play och luta er tillbaka. Det tar max 10 minuter och det är helt klart värt det.
Tänkte bjuda på två av världens bästa låtar (enligt mig då). Elizabeth (min bästa kompis i Sverige) är hans groupie och har hängt med honom backstage. Jag blir avundsjuk för han är ju sjukt fin och titta på också. Fast han inte riktigt är min stil, lite för 'pojkig' för mig egentligen.
I'm some stain on your bed sheet, you're my diamond in the rough.
Sure I can accept that we are going nowhere but one last time lets go there.
!!!
Stoppa inte ner handen i brödrosten när den är igång.
Dagen som skulle bli den sista
Gårdagen var jättetrevlig och jag ville inte att den skulle ta slut men vi var ändå tvugna och avrunda. Idag mår man som man förtjänar men jag har inte direkt något inplanerat förutom plugg så det spelar ingen större roll.
Jag tog tåget...
... till Sceaux för att möta Sara och Lisa.
Det var lite som att komma till ett annat land. I centrummet gick inga bilar och längs gatorn kryllade det av små butiker och speceri-affärer. Luften kändes renare och jag konstaterade att de ljud man hörde var ljud från människor och inte motorer.
Sen satte vi oss i det snustorra gräset i en park.
Och så hade vi picknick såklart. Jag åt otroligt mycket fikon-ost. Jag är helt förälskad i den, måste köpa på mig ett lager och ta med mig hem.
Sara öppnar första flaskan mousserande. Vågar inte berätta hur många vi drack under kvällen och det säger ju en hel del.
skål skål
Men sen tyckte vi att det var dags att åka till Paris igen. Vi åkte till Bastille och satte oss på Happy Hour.
Och sedan fortsatte kvällen med mer drickande, möte med massa människor (bland annat en svensk/fransk gubbe). Jag hade som sagt mycket trevligt.
Min favorit-tid på dygnet.
Lördag morgon och jag vaknar 06.35! Jag kravlade upp ur sängen med en kurrande mage och gjorde en lyxfrukost med havregrynsgröt och färska körsbär från trädgården (Ja, de är redan mogna här). Just nu tittar jag på nyhetsmorgon i sängen och väntar på att gymmet ska öppna (10.00).
Senare i eftermiddag ska jag åka till Sceaux och ha picknick, passar bra idag när vi har fantastiskt väder (Mitt fönster har stått vidöppet hela natten). Hoppas att ni får en fin Lördag. Det sägs ju att detta ska vara dagen D, domme dagen, den sista dagen av våra liv. Så därför tycker jag verkligen att ni ska carpe diem, gör det ni tycker om, njut av dagen och var med människor ni älskar. Jag tänker mycket på er där hemma.
Pussar
Tacksam
Vardagslyx är när ens värdpappa har vikt ihop ens tvätt i en fin hög och lagt ovanpå tvättmaskinen. Kände mig som ett litet barn igen. Tror aldrig någonsin i mitt liv jag har upplevt en vardagssyssla som detta som en fin liten present tidigare. Jag antar att detta är en del av vuxenlivet och att det inte är sista gången i mitt liv som jag kommer att uppskatta en sådan enkel gest.
Efterlängtad helg!
Jag har verkligen känt mig passiv denna veckan. Rastlös men så otroligt trött för att ta tag i någonting. Jag har verkligen fått tvinga mig själv i väg på träningarna och inte känt mig riktigt koncentrerad på någonting. Förmodligen är det för att vi närmar oss slutet allt mer med skolan osv som jag bara inte finner någon som helst ork.
I morse var jag i alla fall uppe och sprang, extremt tungt med träningsverken jag har i benen just nu men jag lyckades ändå trycka i bra och lyckades med mitt mål med under 20min till parken. Längesedan jag sprang med fart nu och det känns i kroppen också. Nästa vecka kommer all löpning att bestå av olika typer av intervallpass.
Nästa vecka förövrigt kommer bli ganska så kaosartad då vi har massa extra-aktiviteter med skolan som alla ligger på eftermiddagarna/kvällarna vilket resulterar i att det krockar med mina judoträningar. Men ska försöka få ihop det i alla fall.
Idag så hade vi körsång till klockan 18.00! Sedan gick jag och Sara och tog en långfika och jag var hemma vid 20.30. Lång dag med andra ord.
Imorgon börjar jag dagen tidigt med styrketräning och löpning, sedan ska jag göra mig iordning, vi ska åka ut i förorten och ha lite picknick. Kommer säkert att bli hur kul som helst. Jag behöver verkligen roa mig lite nu för att kunna återfinna lite motivation, det går trögt nu.
Grattis!
Stolt storasyster till Frida som är uttagen till Ungdoms EM! Grattis gumman, hårt arbete lönar sig alltid! Det är du helt klart värd.
EM går på Malta nu i sommar och jag håller tummarna för att jag får åka med. Hihi.
Ett par ord kan få en att må så bra
Idag hade vi sista uppsatsskrivningen i franska. Det gick riktigt bra. Jag skiter faktiskt i vad jag får för betyg, det viktigaste är att jag själv vet vilka otroliga framsteg jag har gjort med min Franska. Idag förstår jag i princip det mesta (till och med när dem pratar fort och med slang) dessutom kunde jag inte skriva innan utan ordlista eller grammatikbok men idag hade jag inga problem att skriva två sidor.
Efteråt så slutade jag och på vägen hem handlade jag min favoritsallad (för endast 3,4EUR) och en islatte och satte mig i solen på torget här i Malakoff och njöt en stund av det vackra vädret.
När jag sedan kom hem så var det dags att sätta sig och ta tag i kemiprojektet som vi arbetar med just nu. Skickade in min sammanfattning (G-delen) förra veckan och håller nu på med redovisningen (MVG-delen) men det tar längre tid än jag hade tänkt så kommer få fortsätta imorgon. Det ska vara klart på Fredag.
Vid 17 tiden snörade jag på mig löparskorna och tog en runda. Det kändes bra i början men sedan fick jag otroligt ont i magen så det blev riktigt jobbigt på slutet då jag inte riktigt kunde löpa som jag ville.
Sedan så stack jag direkt till judoträningen, vi hade en ganska så bekväm träning idag med mycket teknik och alla var ganska sega så det blev en del snack. Avslutade med ett par sparring-byten, det första gick inte specielt bra men dem andra gick kanon sedan duschade vi och körde hem. Och nu sitter jag här och ska lägga mig snart. Har sovmorgon imorgon och slutar tidigt igen. Riktigt skönt. Snart är det helg och då blir det fest. Kul, det var längesedan nu.
Sov gott!
Kaos på métron
Har idag upplevt en obehaglig hemfärd. Det hela började med att en hemlös gick på métro-vagnen och predikade för att tigga några slantar. Ett vanligt fenomen i Paris och jag lyssnade inte på vad han sa utan fortsatte att läsa min métro-tidning. Men plötsligt reagerar jag, tonläget i mannens röst hade förändrats. Han stod nu och skrek håll käften till en gråtande bebis. Förmodligen var han irriterad över att barnen störde hans tyck-synd-om-mig-tal.
Barnets mamma blir nu nervös och försöker få tyst på sin skrikande dotter. Det är ungefär här jag börjar rikta min fulla uppmärksamhet till vad som händer i vagnen.
Barnet vill inte vara tyst eller sitta still i sin vagn, mamman skriker åt barnet och plötsligt ger hon sin dotter en smäll på käften. Inte specielt smart då flickan skriker ännu mer. Kvinnan slår barnet ytterliggare två, tre gånger och nu reagerar en tjock dam som sitter mitt emot. Hon vänder sig om och börjar skrika åt mamman att hon är dum i huvudet som slår sitt barn, att hon själv blev slagen som liten osv. Mamman blir irriterad och säger åt damen att hon inte borde lägga sig i och hon uppfostrar sina barn hur hon vill. Nu reser sig damen framför mig upp och går fram till mamman, de skriker på varandra och börjar slåss. När mamman reser sig upp ser jag att hon är gravid, hennes byxor sitter längs halva rumpan och hon visar alltså hela gumpen. Allt fler människor blandar sig i bråket och kommer med åsikter och det blir fullständigt kaos i vår vagn. Den hemlösa mannen står förvånat och iaktar hela situationen och jag sitter blixtstilla och gör mig så liten som möjligt.
Tillslut går den kraftiga damen av métron och det blir återigen lugnt.
Fransmän...
En månad, 31 dagar.
Igår efter träningen så skrattade jag hela vägen hem. Varför? För att just i den stunden kändes livet mer eller mindre perfekt. Jag kom till insikt över vilken bra träning jag har här, hur bra allting är och framför allt att allting snart är över! Jag har gjort något otroligt stort, något som har varit extremt jobbigt och lärorikt. Att flytta hemifrån, till ett annat land och träna på den höga nivå som jag gör nu är stort. Jag känner att oavsett vad jag gör för resultat eller vad framtiden har att ge mig så har jag gjort någonting som inte många andra har gjort och jag är så glad att jag har gjort det.
Gårdagens pass gick alltså fruktansvärt bra. Jag fick grymma sparring-byten och jag undrade först hur fan jag skulle orka, men det var inga problem och jag bjöd själv upp på tufft motstånd.
Första randorin körde jag mot en tjej som kom 3a nu nyligen på jr EM.
Andra bytet körde jag mot en tjej som jag alltid brukar gå jämt mot men som jag dängde i mattan ett par gånger den här träningen.
Tredje fighten hade jag Gneto, som inte gick så bra på EM men som har vunnit 3 Grand Slam tävlingar det här året!
I fjärde bytet körde jag mot regerande Europamästarinnan i min egen viktklass. Matchen där efter körde jag mot värdsmästaren i Jujitsu och slutligen så körde jag mot en tjej som är duktig på nationell nivå men inte riktigt etablerad på internationell nivå (som jag själv).
Jag kan fortfarande inte förstå att jag tränar här med eliten och en del av mina största judo förebilder. Det känns grymt!
Imorse så var det däremot riktigt segt att kliva ur sängen. Men det gick an och jag kom iväg till skolan (lite sent dock) När vi slutade 16.30 så gick jag, Beata och Sara till Franprix och handlade jordgubbar för 1eur och satte oss på en bänk i solen och snackade ett tag. Sedan bar jag mig iväg direkt till gymmet och smällde av ett benpass. Riktigt längesedan så det var skitkul att få lägga på lite tyngre vikter nu igen. När jag kom hem så åt jag med värdfamiljen och nu sitter jag här. Ska duscha och lägga mig tidigt ikväll så att jag är pigg för morgondagen.
Ha det fint.
Puss och kram
PS.
Idag är det inte bara norges nationaldag (grattis) utan en månad till jag åker hem igen och stannar hemma.
DS
Back to reality
Hej och hå. Tillbaka i Paris. Otroligt läskigt faktiskt. Imorgon är det bara 1 månad kvar i Paris! Det är bara 4 Måndagar kvar! Usch vad skönt! Usch vad hemskt! Jag vet inte vad jag ska känna eller tycka om den saken.
Jag klev upp 05.20 imorse Brittisk tid, packade ihop mina saker och tog tåget in mot London. Där köpte jag frukost och gick sedan igenom säkerhetskontrollen och strax därefter så gick tåget. Sov nästan hela vägen. Det gick bra. Var hemma lite över 12-tiden och hälsade på mina värdföräldrar och berättade om tävlingen. De var stolta över mig fast att jag förlorade. "Din första tävling som proffs" sa min värdpappa och det är ju delvis sant. Jag vill inte kalla mig proffs för än man har vunnit något stort mästerskap och inte förlorat en match på en B-turnering. Men jag var ändå glad. Sedan jag kom hem har jag legat i min säng och bara chillat.
Ikväll ska jag träna judo har jag bestämt mig för så tänker bara ta det lugnt fram till dess. Skönt att vara hemma på ett vis men hade gärna stannat längre i England. Det var trevligt där.
Pusspuss
Söndag - Tävlingsdag 2
Väckarklockan ringde aldrig denna morgon. Däremot så blev vi nedringda av föräldrar till barnen som jennie är tränare till. Dem ringde alltså tidigare än vi ställt vår väckarklocka, något som inte var jätteuppskattat. Men vi skulle ju ändå gå upp, så det var ju bara att göra det.
Vi gick ner och vägde in oss och åt sedan en ordentlig frukost och framför allt, drack i mängder. Sedan bar det av till tävlingshallen där vi hade uppvärmning och laddade upp för tävlingen.
Det kändes bra, jag var inte nervös och såg framemot min senior-debut på internationell nivå. I första matchen hade jag en brittiska som ligger rankad 15 på Europarankingen. Men jag såg förbi detta faktum och fokuserade ändå. Jag var i underläge, det visste jag men jag var där för att lära mig och ha kul.
Sedan var det dags, jag gick igenom dräktkontrollerna utan problem och sedan upp på tävlingsmattan.
När matchen startade så tappade jag först lite fokus när min motståndare hade glömt att ta av sig sitt competitioncard och det stack ut ur judojackan. Men när domarna märkte det så kunde jag återgå till själva judon.
Britten var väldigt snabb men inte specielt stark och jag jobbade för att plocka ner hennes högra arm och sedan upp i nacken - mitt favoritgrepp där jag är som starkast. Så fort jag fick detta greppet så slängde sig britten ner på knäna, vilket gjorde att jag aldrig fick något kasttillfälle. Däremot så lyckades hon ganska fort kasta mig två gånger. Jag stressade inte upp mig för det, jag visste att det i så fall skulle bli min förlust så jag fortsatte att hålla huvudet kallt men tyvärr så räckte det inte hela vägen och jag blev kastad ännu en gång på en wasari och matchen var över.
Jag var dock inte bitter över det. Tvärtom tyckte jag att det var riktigt kul att tävla och få känna på den här nivån. Jag var också glad över att landslagstränaren coachade mig och gav mig positiv feedback efter matchen, det är en bekräftelse som jag inte väntat mig att få och det stärkte mig mer än vad man kan tro.
Efter att ha förlorat en match så fanns det inte mycket att göra för mig än att vänta och hoppas på det bästa. Skulle britten vinna nästa match också så skulle jag få återkval och gå fler matcher. Jag slog mig ner på läktaren. Tyvärr så hade jag riktig otur och fick inget återkval men det fanns inte mycket att göra åt saken.
Summan av kardemumman så känner jag mig jättenöjd och glad över att få vara med. Jag har kommit långt med min judo och jag vet att jag är påväg i rätt riktning och en dag så är det inte omöjligt att jag skulle kunna göra bra resultat internationellt. Med vilja och tålamod så går det och det känns som att jag även blir uppmuntrad till detta. Att etablera sig i judo är extremt svårt och det är en tuff miljö och oavsett vad så kommer jag vara nöjd med min judoprestation.
För det övriga svenskarna gick det inte heller jättebra. Jennie vann första matchen, förlorade andra och tredje. Däremot så tog faktsikt Sverige hem en guldmedalj i -90 vilket är en riktig bragd! Det var kul att se och kul för Joakim Dvärby som tog medaljen som gjorde riktigt bra ifrån sig.
För fransyskorna däremot gick det otroligt bra. Dem dominerade och både i -57 och -63 så var det ENBART fransyskor i semifinalerna. Man är i rätt land och tränar i alla fall, alla dessa är ju mina "träningskompisar" och det är kul att känna så.
Rygglappar och competitioncard
Dräkt-kontrollerna
Jennie
När vi kom hem till hotellet duschade vi och sedan firade vi oss själva och varandra med buffée.
Lördag - tävlingsdag 1
Jag delade rum med Jenne. Vi vaknade på hotellet och gick ner och prov-vägde oss. Jag konstaterade att jag kunde äta frukost och så gjorde jag det. Sen så tog vi bussen till tävlingshallen för att heja på svenskarna som skulle tävla. Jag och Jennie och några till skulle tävla på Söndagen.
Vid Lunch-tid var jag fruktansvärt trött och Jennie och jag gick en liten runda ute i skogen utanför tävlingshallen. Det var fruktansvärt härligt att komma ut i naturen igen. Jag kommer bo i skogen när jag kommer hem i Sverige tror jag. Haha. Sedan när vi gick tillbaka till arenan så somnade jag på läktaren riktigt hårt.
I övrigt så gick det bra för Sverige och vi fick en 7e plats och en 2e plats vilket är grymt på denna tävling. Vi tog bussen tillbaka vid 7-tiden på kvällen och vägde oss ännu en gång. Både jag och Jennie kunde äta något så vi gick och handlade. Sedan gick vi upp på hotellrummet och pratade. Jag startade TVn och det var ju melodifestivalen. Det var perfekt för vi fick se snabb-genomgångarna och röstningen. Varken jag eller Jennie gillar Sveriges bidrag och var överens om att melodifestivalen var överskattat och det bara är Sverige som tar det seriöst. Så sant, den brittiska kommentatorn hånade nästan hela spektaklet och det var kul att se. Sedan somnade vi gott.
Tävlingshallen
Under finalpassen är coacherna tvugna att ha kostym och slips, något som senior-landslagstränaren tvingades byta om till (angenämt "beskymmer" dock)
Fredagen den trettonde
Lugnt och sansat gick jag till bussen med min väska för att ta mig till Gare De Nord och sedan vidare till London med tåg. Jag gjorde en del misstag på dit resan. Men tiden sprang iväg och heltplötsligt hade jag jättebråttom. I panik sprang jag upp till tåget 4 minuter innan tåget skulle gå, men blev stoppad. En kvinna visade på min biljett att man måste vara "Incheckad" minst en halvtimme innan tåget skulle gå. Vaddå incheckad? Jag ska åka tåg? Tänkte jag. Men kvinnan var snäll och bokade om mig så jag kunde åka med på tåget som skulle gå en timme senare. Därefter så fick jag "checka in" vilket innebar att man gick igenom pass och säkerhetskontroll precis som på en flygplats. Sedan kom man in i en väntsal med små butiker och jag tyckte att det var ganska bisarrt.
I vilket fall som helst så gick resan bra, jag sov såklart. När jag kom fram i London så såg jag till att få inlåst min väska så att jag fritt skulle kunna upptäcka stan.
Såg en buss som det stod "trafalgar square" på och tyckte det var passande att hoppa på den.
Sagt och gjort jag hoppade på bussen och sedan gick jag en lång runda och fick sett de flesta turistattraktionerna. Tiden gick och ganska snart så var det dags att ta sig tillbaka till tågstationen och hämta ut väskan och åka mot flygplatsen och möta upp resten av landslaget.
Vi hade en liten samling där vi fick information, se lottning, få tävlingslappar etc. Vi bodde på Hilton Hotell som var kopplat till flygplatsen. Det var ganska bekvämt att bo så faktiskt.
Först några bilder på typsikt brittiska saker...
Ten pounds
Topshop
Dubbeldäckare
Telfonkiosk
Vänstertrafik
Jelly Beans
Roliga vakter
Och sedan några bilder på turist-attraktioner
London eye
Bigben
China Town
Trafalgar Square
Picadilly Cirkus
Min namnsdag och allt!
Fredagen den 13e. Linnea-dagen. Dags för mig att tacka för kaffet i Paris och åka till London över helgen.
Next time i write i'll probably will be there.
Puss och kram
La vie est vraiment belle
Mina fönster står vidöppna och in i mitt rum ljuder musik från grannens musikspelare. De spelar högt och en utav mina favoritlåtar. "Don't speak" med No Doubt.
Och även om klockan redan är nio på kvällen är det ljust ute och inte alls för varmt för att låta fönstret stå öppet. Tvärtom är det behagligt och jag ligger utsträkt på min säng med datorn på magen. Livet är nog bäst i sin enkelhet. Man behöver inte göra allting så fruktansvärt märkvärdigt för att ha det bra. Ibland så räcker det att öppna fönstret helt enkelt och låta ny frisk luft strömma in.
Det är i precis sådana här stunder som jag tar en micropaus och funderar över varför jag ibland tycker att allting är så hemskt och jobbigt när man egentligen är väldigt tillfredställd. Det kommer nya beskymmer imorgon, men låt oss ta oss itu med dem då.
Sista träningarna innan British Open
Jag vaknade av mig själv tidigt imorse men stannade kvar i sängen ett par timmar. Skönt att vara ledig idag, jag behövde verkligen lite hemm-och-fixa-dag. Jag packade i stort sätt färdigt min väska och sedan plockade jag undan och vek tvätt innan jag begav mig på en powerwalk mot gymmet. Sprang en liten runda och tog sedan en lååång kalldusch. Nu när det är så varmt finns det inget bättre än kalldusch eller att bada. Men har ju ingen tillgång till pool, så dusch fick det bli. Sedan tog jag mig hemmåt igen. Utan att ha något specifikt att göra så fastnade jag vid datorn och läste massa artiklar och såg massa videoklipp på franska om det franska judolandslaget. Jag kan fortfarande inte förstå att jag tränar med dem. De är ju kändisar här i Paris och är med i massmedia och skriver autografer.
Hittade en intressant artikel om min franska judotränare och jag lärde känna honom och hans historia, kände också hur lika vi är och vårt tänk.
Sedan så tog jag en powernap och när jag vaknade var det dags att trä på sig judokläderna. Det var bara jag och Carro på tekniken idag vilket var perfekt. Vi fortsatte med samma teknik som igår och det känns fruktansvärt bra. Hade varit kul om jag kunde börja köra det kastet i match också. Sedan började den "riktiga" träningen. Var bara med på uppvärmningen men det räckte gott och väl. Vi körde riktigt tufft med olika situationer och greppteknik. När sparringen började så gick jag av mattan och tackade för mig. Finns ingen anledning för mig att köra full randori nu, bättre att låta kroppen återhämta sig och hålla sig skadofri.
När jag kom hem damp jag rakt ner i soffan och tittade på Ice Age med mina värdbröder. Somnade nästan igen. Sen blev det ännu en lång kall dusch. Nu blir det bara mys resten av kvällen, imorgonbitti åker jag till London. Ser verkligen fram emot resan. Har inte varit i london sedan jag var 12 och jag får tid för mig själv i staden under dagen imorgon. Kommer bli en kanonhelg med mycket judo. Lägger upp länkar sen så att ni kan följa allting live.
Ha det bra
Puss
Adele - Don't you remember
When will I see you again?
You left with no goodbye, not a single word was said,
No final kiss to seal any sins,
I had no idea of the state we were in.
Judo
Lat-masken kröp sig fram i mig tidigare idag och jag var inte alls sugen på att träna. Men när klockan slog 17.00 stod jag iförd löparkläderna ändå. Tog mig fram i hettan och var helt färdig när jag kom tillbaka hem. Undrade hur jag skulle orka judoträning när jag varken var speciellt sugen på det eller kände någon ork.
Men lite coca-cola och mellanmål fick mig att piggna till och jag drog iväg till judon. Det är när man inte känner för det som man måste gå ändå, det är den träningen som gör resultat.
Judon var perfekt för mig idag. Vi tränade teknik största delen av tiden. Vi började med att göra luft-uchi-komi i 20 minuter. Alltså när man gör ingångar utan partner (typ som luft-boxas fast judo). Sedan körde vi nya tekniker som jag alltid trott att jag inte alls kunde kasta men förvånansvärt så passade det mig som en smeck och när jag kände hur bra det gick blev jag också riktigt taggad.
Sedan körde vi bara 3 matchbyten à la 6 minuter. Det var perfekt lagom för mig och jag körde inte riktigt fullt ös då jag inte vill pumpa ut kroppen så här inpå tävlingen. Det räckte att känna på det, köra mycket grepp och tempoväxlingar och så lät jag mig bli kastad ibland istället för att stå emot för att undvika skador. Det kändes skitbra och det märks att jag har en formtoppning nu. Jag tror inte jag kan bli bättre förberedd inför British Open om jag ska vara ärlig. Sen att det är en väldigt stor och tuff tävling och man aldrig vet vad man har att vänta sig är en annan sak. Men så länge jag känner mig i form så kan jag inte göra mycket mer. Vikten ligger också bra, vägde 52,0 nu på kvällen så har det lugnt.
Imorgon kör jag två sista passen innan tävlingen och sedan är det vila för min del.
Just nu
... Skjuter jag upp ett stort kemi-projekt
... Har jag hemskt ont i nacken
... Drar jag mig för att åka iväg och träna ikväll
... Småpackar inför London-resan
... Loggar min underbara lillasyster in på MSN
... Går tvättmaskinen på högvarv
... Funderar jag på vad jag tänker göra i sommar
... Önskar jag att jag hade en pool som jag kunde simma några längder i
SR SM 2011
Lördag – SM-Kval
När vi vaknade åkte vi till invägningen i tävlingshallen direkt. Jag vägde in med ett kilos marginal och sedan åkte vi tillbaka till hotellet och åt hotellfrukost och sedan åkte vi tillbaka till tävlingshallen. Jag skulle upp 10.35 och hade en stund att bara chilla innan det var dags att värma upp. Tog en tupplur på läktaren och när jag vaknade så satt Frida och pappa bredvid mig. Tävlingslistorna hade kommit ut och jag hade fått en riktigt tuff lottning men jag kände mig taggad och jag tog Frida som uppvärmnings-docka och vi körde en bra uppvärmning. Första matchen mötte jag en tjej som är ett par år äldre än mig och som tidigare även gått i viktklassen över mig. Men jag kände mig riktigt stabil och fick in ett klockrent kast precis innan slutklockan skulle ringa. Formen var kanon och mitt självförtroende växte och jag började att ladda om för nästa tuffa match.
I andra matchen hade jag en tjej som även hon var äldre än mig och som i sina tidigare år gått på judogymnasiet. Även i denna matchen så vann jag på ett klockrent kast efter ca 3 minuter. Efter att ha vunnit två matcher var jag kvalificerad för semi-final och den skulle inte gå förrän dagen därpå. Jag kunde alltså byta om och titta på mina vänner resterande delen av dagens tävlingar.
Tävlingen slutade redan vid 14.00 och vi tog oss in mot centrum och åt pasta på ett mysigt fik. Sedan så sa pappa hejdå och Frida stannade kvar för att bo med oss på hotellet då Jonathan drastiskt bestämde sig för att åka hem.
Vi tog det lugnt ett tag och duschade och sedan tog jag, Frida och Jennie en promenad och vi gick och handlade lite godis. När vi kom tillbaka till hotellet tog vi ytterligare en liten vilo-stund och sedan gick vi ut och åt på en sportsbar. Mätta och belåtna gick vi hem och lade oss.
Mini-Tabasco
Världens bästa coacher, Sur-gubben-Martin och Östrogen-Tomas.
Och världens finaste Lillasyster.
Söndag – Finalpasset
När jag vaknade denna morgon så visste jag att jag förmodligen hade en av de svåraste matcherna jag har gått i mitt liv framför mig. I semifinalen skulle jag nämligen möta en mycket rutinerad seniortjej men jag kände mig pigg och vinnarskallen var med mig även denna dag. Vi åt hotellfrukost och gick upp och packade och åkte till tävlingshallen. Frida fick ännu en gång ställa upp som uppvärmnings-docka och jag kände mig så redo jag kunde bli. Eftersom att jag visste att jag var i underläge i matchen jag skulle gå så var taktiken väldigt viktig och jag hade en klar bild framför mig om hur jag skulle göra. När det var dags så kändes allting fortfarande bra men nästan direkt blev jag kastade på yoko (fem poäng). Men med is i magen så behöll jag taktiken som jag och min coach hade lagt upp. Tyvärr räckte det inte hela vägen och jag blev kastad ytterligare på en yoko och tiden gick ut utan att jag hade gjort några poäng. Visst kändes det tråkigt att förlora men jag var samtidigt nöjd över min insatts. Jag gjorde en riktigt bra match och jag hade inte gjort bort mig. Det var bara att ladda om inför bronsfinalen som skulle gå ca 40 minuter senare.
I Bronsfinalen mötte jag en tjej från Tommys klubb. Även hon äldre men inte lika rutinerad som de jag tidigare hade mött. Hon stressade väldigt mycket i matchen och jag var på väg att själv stressa upp mig när hon var så stirrig, men jag behöll nerverna lugna och hade tålamod. Jag visste att jag var bättre och att jag bara skulle vänta in hennes misstag. När hon gör misstaget att gå emot mig när jag har mitt starka nackgrepp tvekade jag inte en sekund, vände in och kastade henne klockrent på min favorit-teknik.
Den här bronspengen är en av de prestationerna som betyder absolut mest för mig. För även om jag fick en djävligt tuff lottning så klarade jag av det med bravur och till och med överlägsenhet. Mina kast har äntligen börjat lossna och det känns jättebra. En bra uppvärmning för nästa helgs tuffa Senior Europa-cup i London.
Efter prisutdelningen så var det bråttom. Jag sprang in i duschen och packade väskan och vid 15-tiden satt vi i bilen på väg hem mot skåneland. Mitt flyg till Paris skulle gå klockan 19. När jag kom hem bytade vi snabbt till pappas bil och precis när pappa startar motorn får jag ett SMS från Norweigen att mitt flyg var sent med en halvtimme. Vi bestämmer oss för att vi borde hinna att åka och äta innan och vi kör till Entré i Malmö och käkar. När vi sen kommer till Kastrup så var det tydligen på tok för sent för att checka in men mannen i incheckningsdisken var snäll och lät mig ändå få följa med till Paris. Tydligen var man tvungen att checka in, angiven tid även om planet var sent.
Torsdag 5/5 i Stockholm
Stockholm är vackert. Idag cycklade jag och Tommy till judon. Vinden ven i håret och det var längesedan som jag kände mig så fri. Vi hade tävling i vem som kunde cyckla utan händer längst och sedan i vem som kunde rulla längst också. Men Tommy vann såklart.
Efter att ha tränat lite grann och sedan varit hjälptränare för en av nybörjargrupperna (barnen frågade om jag var från Norge eller Tyskland för att jag pratade konstigt, skånska med andra ord) så cycklade vi hem och duschade snabbt och gjorde oss iordning för sedan blev vi upphämtade av Tommys pappas tjej, Ylva, och Tommys storasyster, Carro, för att åka tillbaka till judon där vi kidnappade Josef (Tommys pappa) för att han fyller 50 år nästa vecka. Vi åkte till en fondue restaurang och åt både köttfondue och chokladfondue.
Tommys familj är jättetrevlig och tar mycket väl hand om mig
Påväg tillbaka till Värmdö så guidade Josef mig och berättade massor om Stockholm. Statsljusen speglade sig i vattnet och det var en väldigt fin kväll.
Paris i all sin prakt och heta storstadspuls men det är inget i jämförelse med friheten i Sverige. Havet, sjöarna och naturen. Efter knappt 10 månader i Paris så känner jag enorm längtan till att känna denna friska luft igen. Livet är fint och Sverige är helt klart underskattat. Jag älskar Sverige.
Tommy
Fondue
Efterrätt (Chokladen som man doppade i var sjukligt god, hade kunnat äta enbart den med sked)
Tommys hus
Havet som jag längtat efter så mycket (Denna bilden tog jag dock i Varberg i helgen så det är från västkusten)
C.D.I det bla(med en ring över a-et) skolbiblioteket
Skolans bibliotek är blatt. Väggarna är blaa, stolarna är blaa och även gardinerna. Allting star huller om buller och bokhyllorna är saklart fyllda med böcker. Dock sa ar utbudet inte sa stort och allting känns otroligt rörigt. Ända sa tycker jag om biblioteket. Fast att alla pratar i munnen pa varandra. Nagra fa pluggar men de flesta fordriver bara tiden.
Datorerna har nästan alltid slut pa batteri och jag avskyr det franska tangentbordet, inte en tangent sitter pa rätt plats.
Men nu sitter jag här, har haltimme till halv tre och ska försöka bli klar med en svenska inlämning men allt tar mycket längre tid pa denna dator.
Nar jag slutar idag sa aker jag direkt till gymmet. Med andra ord, detta blir en lang dag.
Puss
Datorerna har nästan alltid slut pa batteri och jag avskyr det franska tangentbordet, inte en tangent sitter pa rätt plats.
Men nu sitter jag här, har haltimme till halv tre och ska försöka bli klar med en svenska inlämning men allt tar mycket längre tid pa denna dator.
Nar jag slutar idag sa aker jag direkt till gymmet. Med andra ord, detta blir en lang dag.
Puss
Stockholm
Igår landade man i Stockholm. Eftersom att jag hade några timmar för mig själv så tog jag mig till en simhall. Det var bland det bästa jag har gjort på mycket länge. Hallen var inte stor men lugn och tyst. Man hörde bara vattnet som skvalpade lite lätt och fläktarna som surrade i taket. Jag kände mig som ariel där jag simmade fram och tillbaka.
Sedan mötte jag Tommy vid slussen och vi åkte hem till honom, tittade lite på Dirty Sexy Money och när Tommys syster Caroline kom hem så klippte hon Tommy och sedan gjorde vi oss iordning för att gå på studentskiva. Vi åkte in till stan och delade en pizza på vapiano och sedan åkte vi vidare till skivan. Vi var inte där så länge men det var trevligt. Jag blir väl omhändertagen.
Just nu så är Tommy i skolan och jag ska gå ner och äta frukost. Är inte riktigt utvilad känner jag men ska väll klara av dagen ändå. Jag och Carro ska åka in och möta upp Tommy snart och sen ska vi nog träna.
Så nu vet jag vad jag gör för någonting.
Pusspuss
Sedan mötte jag Tommy vid slussen och vi åkte hem till honom, tittade lite på Dirty Sexy Money och när Tommys syster Caroline kom hem så klippte hon Tommy och sedan gjorde vi oss iordning för att gå på studentskiva. Vi åkte in till stan och delade en pizza på vapiano och sedan åkte vi vidare till skivan. Vi var inte där så länge men det var trevligt. Jag blir väl omhändertagen.
Just nu så är Tommy i skolan och jag ska gå ner och äta frukost. Är inte riktigt utvilad känner jag men ska väll klara av dagen ändå. Jag och Carro ska åka in och möta upp Tommy snart och sen ska vi nog träna.
Så nu vet jag vad jag gör för någonting.
Pusspuss
Det ser bekant ut, med alla granarna och sjöarna.
Väskan är till 90% packad. Jag har tränat och pluggat och är färdig för att åka mot flygplatsen. Fortfarande lite tidigt att ta sig dit så jag väntar till klockan blir 19.00. Jag har läst och hört att det är snöblandat regn och hagel i Sverige. Känns ju inte jättekul med tanke på att vi fortfarande ha strålande sol och 20 grader här. MEN snart så får jag träffa min pappa och lillasyster en liten stund och imorgonbitti åker jag upp till Stockholm.
På gymmet så brukar dem ha en kanal på som heter voyage, det är alltså en resekanal med enbart resereportage. Jag stannade plötsligt upp mitt under en övning då jag ser ett rött trä hus med vita knutar på TV-Skärmen. Jodå, i bakgrunden viftade även den svenska flaggan och jag satte mig ner med ett varmt léende och bara tittade på inslaget från Sverige. En kille frågade om jag uppskattade programmet och jag förklarade att jag var svensk. Då plötsligt förstod alla på gymmet varför jag bettedde mig konstigt och alla började istället intressera sig för hur Sverige var och varför jag var här. Som jag tidigare har berättat så gillar jag inte mitt gym specielt mycket men det var trevligt att se hur en fransk man hällde upp ett glas mjölk från en Tetra-förpackning och tog en tugga på ett knäckebröd med Västerbottenost på, även om det bara var på TV. Då tänkte jag att, imorgon... imorgon är jag där!
Ha det bra, nästa gång jag skriver är det på svensk mark.
Svårt att komma till ro
Väskan är till 70% packad, biljetterna är utskrivna, jag är utvilad och det är fortfarande väldigt gott om tid innan jag lämnar Paris för den här gången. Därför ska jag fördriva tiden med att ta mig till gymmet och träna några timmar. Känns inte jättemotiverande men jag har absolut inget roligare för mig så det är lika bra att få det gjort. Tänker dessutom slappna av lite på gymmets spa-avdelning, så det fr bli min belöning. Hade jättesvårt att somna inatt, känt mig stel i nacken och kunde inte riktigt slappna av. Kanske resefeber, men varför skulle jag ha det? Jag flänger och far runt i europa och brukar aldrig känna någon oro över det. Kanske är jag lite nervös för att det var tre månader sist jag var på svensk mark. Tre månader, det är helt sjukt. Men det ska bli jättemysigt att komma till fina Sverige.
Puss och kram på er.
Gå och köp en stor fet fisk.
Fysikprovet är avklarat! Ni förstår inte hur skönt det är att ha det gjort. Faktiskt så kändes det ganska bra. Men jag vågar inte hoppas på någonting.
Förövrigt så började min dag bra men sedan har den bara gått i moll. På biologin blev jag arg, dels för att vår lärare är lite överambitiös och hon redan har lagt in massor av extra timmar för oss, nu ska vi dessutom ha en lab på 3 timmar utöver den schemalagda tiden. Av denna anledningen började jag bli lite småsur, men när hon sedan dessutom menar på att vi SJÄLVA ska gå och handla en fisk som vi ska dissikera så blev jag faktiskt arg och började ifrågasätta en massa. Min lärare blev chockad över min reaktion och tyckte att det inte alls var konstigt att vi själva skulla handla, tvärtom, varför skulle hon göra det, tyckte hon. Detta skyllde hon på kulturkrockar?
Jaja, i vilket fall som helst så fick jag en dator som var isönder på kemin och dessutom tillbaka ett gammalt prov med inte så bra resultat. Jag undrar varför jag valde natur. Jag må ju vara en av världens dummaste, hur fick jag för mig att jag skulle klara att gå naturlinjen och dessutom göra det med bra betyg? Man var naiv.
På svenskan pratade vi om modernism och som vanligt blev det väldigt djupt och allting handlade om ganska dystra och mörka känslor. Ångesten växte inom mig men jag tryckte tappert locket på. Sedan hade jag fysikprovet och jag skrev i 2 timmar och gick sedan hem. Slutar tidigare för dem skulle bara ha information om morgondagens skolresa som jag inte ska åka med på så jag tog mig friheten att hoppa över den lektionen och göra färdigt de sista skolgrejerna jag har den här veckan för att sedan kunna vara i Sverige utan att behöva tänka på skolan. Sen ska jag börja packa och sedan är det judoträning som gäller. Full rulle.
Pussar
Överreagerar jag när vi blir ombedda att köpa en hel fisk och sedan behöva bevara den hemma på våra rum för att sedan ta med den till skolan och sprätta upp den där? Ska jag lägga fisken i skolväskan på métron eller?
Hemlighet #1
När jag inte har något att göra (eller alldeles för mycket saker att göra men som jag skjuter upp) så brukar jag gå in på folks facebook och sedan titta på dem ÄLDSTA bilderna och se hur mycket personen har förändrats.
Det roliga är att vi flesta blir bara fulare och fulare ju mer tiden går och när jag ser bilder på mig själv som är gamla så brukar jag tänka "men herregud som jag såg ut" vilket innebär att jag måste se ännu värre ut nu. Men istället för att deppa ihop alldeles så får man tänka att man i alla fall är snyggare än man kommer vara imorgon.
Ålder - ett luddigt begrepp
Tvätt och Fysik.
Då har man varit ute i hettan och sprungit en timme. Tog det lugnt idag men sprang fortfarande om hur många som helst i parken. Men benen ville inte riktigt lika mycket som jag så jag kände efter och anpassade mig. Körde 15 korta och snabba backintervaller också innan jag sprang hem igen och sedan blev det lång stretching efter.
Nu måste jag verkligen slänga in en maskin tvätt, har 5 maskiner som måste bli färdiga till Tisdag, känner mig något stressad över det. Sen ska jag iväg på kören och sen måste jag verkligen plugga fysik. Har prov imorgon och det känns inte alls okej. Vi har haft 3 lektioner och det känns inte rättvist. Gillar inte heller hur vår lärare lär ut, allting gås igenom och det gås igenom snabbt (ett kapitel om atomfysik på 3 lektioner är fruktansvärt lite). Så det är ännu mer ångestframkallande. Men har ju bara skola imorgon och sen är jag ledig resten av veckan för att jag ska till Sverige.
Ha det bra där hemma!
Puss
Efter valborg kommer...
Sitter och njuter av frukost. Jordgubbar och naturell yoghurt. Sen slår det mig, jag sätter en jordgubbe i halsen och hostar förbrilt... det är Maj. 1a Maj.
