-

SR SM 2011

Lördag – SM-Kval

När vi vaknade åkte vi till invägningen i tävlingshallen direkt. Jag vägde in med ett kilos marginal och sedan åkte vi tillbaka till hotellet och åt hotellfrukost och sedan åkte vi tillbaka till tävlingshallen. Jag skulle upp 10.35 och hade en stund att bara chilla innan det var dags att värma upp. Tog en tupplur på läktaren och när jag vaknade så satt Frida och pappa bredvid mig. Tävlingslistorna hade kommit ut och jag hade fått en riktigt tuff lottning men jag kände mig taggad och jag tog Frida som uppvärmnings-docka och vi körde en bra uppvärmning. Första matchen mötte jag en tjej som är ett par år äldre än mig och som tidigare även gått i viktklassen över mig. Men jag kände mig riktigt stabil och fick in ett klockrent kast precis innan slutklockan skulle ringa. Formen var kanon och mitt självförtroende växte och jag började att ladda om för nästa tuffa match.

I andra matchen hade jag en tjej som även hon var äldre än mig och som i sina tidigare år gått på judogymnasiet. Även i denna matchen så vann jag på ett klockrent kast efter ca 3 minuter. Efter att ha vunnit två matcher var jag kvalificerad för semi-final och den skulle inte gå förrän dagen därpå. Jag kunde alltså byta om och titta på mina vänner resterande delen av dagens tävlingar.

Tävlingen slutade redan vid 14.00 och vi tog oss in mot centrum och åt pasta på ett mysigt fik. Sedan så sa pappa hejdå och Frida stannade kvar för att bo med oss på hotellet då Jonathan drastiskt bestämde sig för att åka hem.

Vi tog det lugnt ett tag och duschade och sedan tog jag, Frida och Jennie en promenad och vi gick och handlade lite godis. När vi kom tillbaka till hotellet tog vi ytterligare en liten vilo-stund och sedan gick vi ut och åt på en sportsbar. Mätta och belåtna gick vi hem och lade oss.

Mini-Tabasco

Världens bästa coacher, Sur-gubben-Martin och Östrogen-Tomas.

Och världens finaste Lillasyster.

Söndag – Finalpasset

När jag vaknade denna morgon så visste jag att jag förmodligen hade en av de svåraste matcherna jag har gått i mitt liv framför mig. I semifinalen skulle jag nämligen möta en mycket rutinerad seniortjej men jag kände mig pigg och vinnarskallen var med mig även denna dag. Vi åt hotellfrukost och gick upp och packade och åkte till tävlingshallen. Frida fick ännu en gång ställa upp som uppvärmnings-docka och jag kände mig så redo jag kunde bli. Eftersom att jag visste att jag var i underläge i matchen jag skulle gå så var taktiken väldigt viktig och jag hade en klar bild framför mig om hur jag skulle göra. När det var dags så kändes allting fortfarande bra men nästan direkt blev jag kastade på yoko (fem poäng). Men med is i magen så behöll jag taktiken som jag och min coach hade lagt upp. Tyvärr räckte det inte hela vägen och jag blev kastad ytterligare på en yoko och tiden gick ut utan att jag hade gjort några poäng. Visst kändes det tråkigt att förlora men jag var samtidigt nöjd över min insatts. Jag gjorde en riktigt bra match och jag hade inte gjort bort mig. Det var bara att ladda om inför bronsfinalen som skulle gå ca 40 minuter senare.

I Bronsfinalen mötte jag en tjej från Tommys klubb. Även hon äldre men inte lika rutinerad som de jag tidigare hade mött. Hon stressade väldigt mycket i matchen och jag var på väg att själv stressa upp mig när hon var så stirrig, men jag behöll nerverna lugna och hade tålamod. Jag visste att jag var bättre och att jag bara skulle vänta in hennes misstag. När hon gör misstaget att gå emot mig när jag har mitt starka nackgrepp tvekade jag inte en sekund, vände in och kastade henne klockrent på min favorit-teknik.

Den här bronspengen är en av de prestationerna som betyder absolut mest för mig. För även om jag fick en djävligt tuff lottning så klarade jag av det med bravur och till och med överlägsenhet. Mina kast har äntligen börjat lossna och det känns jättebra. En bra uppvärmning för nästa helgs tuffa Senior Europa-cup i London.

Efter prisutdelningen så var det bråttom. Jag sprang in i duschen och packade väskan och vid 15-tiden satt vi i bilen på väg hem mot skåneland. Mitt flyg till Paris skulle gå klockan 19. När jag kom hem bytade vi snabbt till pappas bil och precis när pappa startar motorn får jag ett SMS från Norweigen att mitt flyg var sent med en halvtimme. Vi bestämmer oss för att vi borde hinna att åka och äta innan och vi kör till Entré i Malmö och käkar. När vi sen kommer till Kastrup så var det tydligen på tok för sent för att checka in men mannen i incheckningsdisken var snäll och lät mig ändå få följa med till Paris. Tydligen var man tvungen att checka in, angiven tid även om planet var sent.

2011-05-11 @ 13:22:38 Allmänt Permalink

Kommentarer

Trackback