Lat-masken kröp sig fram i mig tidigare idag och jag var inte alls sugen på att träna. Men när klockan slog 17.00 stod jag iförd löparkläderna ändå. Tog mig fram i hettan och var helt färdig när jag kom tillbaka hem. Undrade hur jag skulle orka judoträning när jag varken var speciellt sugen på det eller kände någon ork.

Men lite coca-cola och mellanmål fick mig att piggna till och jag drog iväg till judon. Det är när man inte känner för det som man måste gå ändå, det är den träningen som gör resultat.

Judon var perfekt för mig idag. Vi tränade teknik största delen av tiden. Vi började med att göra luft-uchi-komi i 20 minuter. Alltså när man gör ingångar utan partner (typ som luft-boxas fast judo). Sedan körde vi nya tekniker som jag alltid trott att jag inte alls kunde kasta men förvånansvärt så passade det mig som en smeck och när jag kände hur bra det gick blev jag också riktigt taggad.

Sedan körde vi bara 3 matchbyten à la 6 minuter. Det var perfekt lagom för mig och jag körde inte riktigt fullt ös då jag inte vill pumpa ut kroppen så här inpå tävlingen. Det räckte att känna på det, köra mycket grepp och tempoväxlingar och så lät jag mig bli kastad ibland istället för att stå emot för att undvika skador. Det kändes skitbra och det märks att jag har en formtoppning nu. Jag tror inte jag kan bli bättre förberedd inför British Open om jag ska vara ärlig. Sen att det är en väldigt stor och tuff tävling och man aldrig vet vad man har att vänta sig är en annan sak. Men så länge jag känner mig i form så kan jag inte göra mycket mer. Vikten ligger också bra, vägde 52,0 nu på kvällen så har det lugnt.