Igår efter träningen så skrattade jag hela vägen hem. Varför? För att just i den stunden kändes livet mer eller mindre perfekt. Jag kom till insikt över vilken bra träning jag har här, hur bra allting är och framför allt att allting snart är över! Jag har gjort något otroligt stort, något som har varit extremt jobbigt och lärorikt. Att flytta hemifrån, till ett annat land och träna på den höga nivå som jag gör nu är stort. Jag känner att oavsett vad jag gör för resultat eller vad framtiden har att ge mig så har jag gjort någonting som inte många andra har gjort och jag är så glad att jag har gjort det.

Gårdagens pass gick alltså fruktansvärt bra. Jag fick grymma sparring-byten och jag undrade först hur fan jag skulle orka, men det var inga problem och jag bjöd själv upp på tufft motstånd.

Tredje fighten hade jag Gneto, som inte gick så bra på EM men som har vunnit 3 Grand Slam tävlingar det här året!

I fjärde bytet körde jag mot regerande Europamästarinnan i min egen viktklass. Matchen där efter körde jag mot värdsmästaren i Jujitsu och slutligen så körde jag mot en tjej som är duktig på nationell nivå men inte riktigt etablerad på internationell nivå (som jag själv).

Jag kan fortfarande inte förstå att jag tränar här med eliten och en del av mina största judo förebilder. Det känns grymt!

Imorse så var det däremot riktigt segt att kliva ur sängen. Men det gick an och jag kom iväg till skolan (lite sent dock) När vi slutade 16.30 så gick jag, Beata och Sara till Franprix och handlade jordgubbar för 1eur och satte oss på en bänk i solen och snackade ett tag. Sedan bar jag mig iväg direkt till gymmet och smällde av ett benpass. Riktigt längesedan så det var skitkul att få lägga på lite tyngre vikter nu igen. När jag kom hem så åt jag med värdfamiljen och nu sitter jag här. Ska duscha och lägga mig tidigt ikväll så att jag är pigg för morgondagen.

Ha det fint.

Puss och kram

PS.

Idag är det inte bara norges nationaldag (grattis) utan en månad till jag åker hem igen och stannar hemma.

DS