Goddagens allesammans

Idag är min kropp riktigt trött. Jag åkte till gymmet imorse och sprang mina 45 minuter på löpbandet. Det tog emot idag vill jag säga. I mitt huvud gick tankarna; jag gjorde det här igår, då ska jag klara det idag. Hur ska jag klara av ett judopass om jag inte orkar springa i 13km/h i 45 minuter. Kom igen, kom igen.
Det kan vara tufft att driva sig själv ibland. Inte ha en tränare som står vid sidan av och skriker på en. Jag är ganska imponerad över mig själv att jag klarat dessa två tuffa träningsveckorna så pass bra som jag har gjort. Min mentalitet har varit bättre än vad jag trodde och min självdisciplin har överrumplat mig, för det är nu när man står här ensam i ett land där man knappt känner någon som den verkligen sätts i press.

Efter löpningen körde jag styrka. Jag har ett problem. Ett ganska stort problem. Det är nämligen så att det bara finns en enda skivstång på hela gymmet och det är den som är i den fria bänkpressen. I mitt program har jag nästan bara övningar med skivstång. Idag tog jag ur skivstången ur bänkpressen och körde på. Precis när jag var färdig kom en av dem anställda fram till mig och sa att man inte fick göra det. Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Han sa dock att jag kunde använda skivstångarna som finns i gympasalen och när gympasalen är tom... vilket är väldigt sällan när jag tittar på schemat.
Jag fortsatte med lite bålövningar och mitt i allt ihopa kom mannen som jag pratade med i Onsdags fram till mig. "Karatemannen" kan vi kalla honom.
"Linnea, veux-tu regarder le Karate?" Han visade mig deras karateträning och talade med mig länge om karate (på franska och jag förstod kanske hälften, det ända jag sa var d'accord och ibland när jag förstod kunde jag slänga in en bra kommentar) Sedan frågade han om det var okej att han presenterade mig för gruppen. Okej, sa jag.
"Jag vill presentera Linnea, hon är med i svenska landslaget i -52, men i Judo, inte karate" Kände att jag kanske fick lite väl mycket uppmärksamhet än vad jag kanske är värd. Sedan frågade han mig om jag kanske ville komma en träning och lära ut judo och kanske visa några knep. Jag försökte förklara att Karate och Judo är väldigt olika men då sa han bara "inte så olika som du tror". Han är i vilket fall som helst jätte trevlig och jag kom på att jag kunde prata med honom om skivstången, men han gick och jag kunde inte hitta honom igen.
Jag gick och duschade och satt en stund i bastun. När jag kom ut från omklädningsrummet så mötte jag en av karate-tränarna. Han frågade mig om jag kom nästa träning. "Kanske" svarade jag honom för att vara lite trevlig. "Parfois 'peut-être'?, tu est bienvenue!" Jag förklarade att jag tränade judo på en ganska hög nivå och sedan bad jag om ursäkt för min dåliga franska och sa att jag var Svensk. Han svarade mig med att jag pratade väldigt bra och att det var självklart att jag skulle komma till deras träning.

Min kropp är ganska trött nu så kommer köra ett lugnare träningspass imorgon. Ska nog gå på ett av gymmets olika kurser och avsluta med en halvtimmes stretching.

Ikväll ska jag träffa dem andra vid Sacre-coeur, vi ska nämligen ha en fransk picknick.
"Vin, ost och baguette, ta med det du vill ha." Så nu ska jag göra mig iordning och gå och handla